MegaVega

Ska du lyssna på föreläsningen i eftermiddag?
Såg du nyheterna igår?
Ska vi gå hem eller stanna kvar?

Många kan känna sig lite dumma när de råkar använda ett ord som personen de pratar med inte egentligen kan göra. Som tex att säga att man ska ”gå på stan” med någon som sitter i rullstol, ”vi får se” till någon som är synskadad eller ”vi hörs imorgon” till någon som är döv.

Alla är så grymt imponerade av min pojkvän!
När vi sitter på en restaurang och han dricker ur ett glas, så vänder sig folk mot oss och applåderar.

När han skriver ett sms på mobilen eller ett mail på iPad’en så får vi höra att han är helt fantastisk – och när han skriver sin signatur med en penna på ett papper så utbrister folk med häpnad att de är så otroligt imponerade!

---

Poängen med detta inlägg är att förklara att vardagliga saker kanske kan se mer imponerande ut för att man gör det på ett annat sätt – men för David är det fullt naturligt att göra på sitt sätt. Han ser det inte som nedlåtande, eftersom han vet att man bara vill väl, även när han får stående ovationer bara för att han dricker en kopp kaffe. Det viktiga är att det finns många andra som skulle må bra av att också få komplimanger till vardags, även om de inte heller gjort något egentligen superimponerande.

Bilden var ett exempel på något som för oss är ganska vardagligt. Vi sitter båda och håller i ätpinnar. 😊 Jag imponerar inte på någon när jag håller ätpinnarna i min hand, (vilket faktiskt inte är jättelätt för någon som inte vuxit upp i den kulturen) medan det rullar in komplimanger till David för att han håller pinnarna i munnen.

Det är inget svårt för honom att hålla mat med pinnarna i munnen, eftersom han de senaste 46 åren har använt munnen istället för händerna, och eftersom han älskar asiatisk mat och är van vid ätpinnar. 😀

Men svaret på vad alla undrar är iaf: Maten som han håller i pinnarna lägger han sedan på kanten av tallriken. Efter det böjer han sig fram och tar maten från tallriken, med munnen. Soppan sörplar han sedan i sig. 😊 Mer spännande än så är det inte.

Jag har deltagit i olika typer av internationella, och framför allt europeiska, konferenser i över tio år nu.

Jag tycker det är riktigt skoj och allmänbildande att besöka andra länder och att samarbeta med alla möjliga människor. Europa består ju av så många olika länder med helt olika språk och kultur. Det tycker jag är fascinerande! Jag har lärt mig så mycket och fått många vänner runt om i världen. ❤️

Jag älskar att prova mat från olika länder. Det finns så mycket gott! Jag brukar även försöka hinna med att gå på museum och besöka några kända platser också, medan jag är på besök. ☺️

Affärer, kontor, restauranger, stationshus, hotell och alla andra platser; har ni tänkt på hur man egentligen kommer in, om man inte kan gå i trappor eller komma över höga kanter?

Ramper och hissar! Ibland finns det en metallramp över en del av trappan. På några ställen kan de ha byggt en ramp av sten, trä, asfalt, betong eller metall bredvid trappan och ibland finns det en hiss vid sidan av trappan.

På en del ställen med stora trappor har de byggt så att vissa av trappstegen är tillräckligt breda att använda som ramp, på bredden. Då kan man köra i sicksack uppför trappan.

På andra ställen finns det en separat ingång utan trappor, på sidan av eller på baksidan av huset. Men… ibland finns inget alternativ alls – bara trappor.

För en som rör sig fritt i trappor är det inte ofta något man tänker på, men för alla andra är det desto viktigare. Står man utanför och behöver komma in, men där inte finns någon ramp eller hiss så kan det bli problem. Om det råkar finnas starka människor i närheten kan vissa bli burna, i stolen, upp för trappan men det fungerar inte för alla. Vissa tycker att det är ovärdigt eller obehagligt att bli burna – och vissa får ont. Tunga elrullstolar är heller inget man bara lyfter upp hur som helst. Ingen ramp eller hiss betyder för vissa att de inte kan komma in alls.

På en hel del ställen har man försökt göra entrén tillgänglig men inte lyckats helt. Om de har en trång trappa upp kan det hända att de sätter dit två skenor istället för en ramp, så att man fortfarande även kan gå i trappan. Då är det tänkt att rullstolens hjul ska passa i skenorna som är lutade över trappan – men det är inte allas hjul som passar där. Och är där för lite plats runt om så blir vissa ramper så pass branta att de blir farliga att försöka ta sig upp- eller nerför.

Jag förstår att det inte alltid fungerar att bygga till ramper och hissar på gamla hus, men vid nybygge av offentliga byggnader är det ju sjukt smart att räkna med tillgängligheten redan vid ritningarna. Gör man inte det så känns det ju väldigt osjysst mot många.

Jag tycker att ramper och hissar är bra, när de fungerar. Bäst gillar jag om de finns i anslutning till den vanliga ingången, men är det inte möjligt tycker jag att det är bra även om de finns någon annanstans i huset – så länge man kommer in.

Vad är bäst, hiss eller ramp? Vissa tycker att det alltid är bättre med hiss än med ramp, eftersom de kan ha svårt att orka rulla upp för en ramp, utan hjälp. Andra föredrar ramper för att det går fortare att komma uppför och för att de inte går sönder lika lätt. Dessutom är det oftare att någon har kissat i en hiss än på en ramp. Det är med andra ord inte alltid så fräscht att åka hiss. Speciellt hissarna i stationshus, de är sällan trevliga.

Jag har puttat rullstol uppför (och bromsat nerför) många olika ramper och jag har stått i många olika hissar. Så länge de fungerar som de ska så är de jättebra! Men när de inte fungerar så är det inte alls lika kul.

Det finns många tillfällen där vi fått vänta på att få en hiss att fungera. En gång kom vi inte ut från hotellet. Vi fick stå på en balkong utanför ett spa och vänta bra länge medan de fixade hissen. En annan gång kom vi inte upp till lägenheten på femte våningen eftersom hissen hade slutat fungera. Vi tryckte och tryckte på knappen men hissen bara sov. Där stod vi och visste inte om vi skulle komma in den kvällen. Tyvärr får man ibland ändra sina planer utifrån hissens mående.

En del restauranger har vi fått skippa eftersom det de saknat fungerande ramp och hiss. Shit happens. Förhoppningsvis kan vi tillsammans få folk att tänka till kring tillgänglighet. Dela därför gärna detta inlägg!

Fler fungerande hissar och ramper, säger jag!
Heja, heja! ☺️

Ibland får man som teckenspråkstolk uppdraget att tolka på scen. Då gör man en så kallad ”scentolkning”.

Det kan vara någon som håller i en föreläsning eller ett motivationstal, det kan vara en stand up-föreställning, ett politikertal, en kör som sjunger eller till exempel en teater. Det kan vara precis vad som helst, som sker på en scen. 💃🕺

Man kan så klart tolka åt båda hållen – om en döv står på scen så sitter man som tolk ofta på första raden och använder en mikrofon. Då taltolkar man vad den döva tecknar. Men det här inlägget kommer att handla om hur det fungerar när en hörande står på scen och man som teckenspråkstolk tar det som sägs, och tolkar det till teckenspråk åt dem i publiken som är döva eller hörselskadade.

Självklart är det viktigt att teckenspråkstolken då syns ordentligt. Därför står tolken ofta på ena sidan, uppe på scenen – alltså relativt nära det som händer. På så sätt kan de döva personerna se både tolken och det som händer, vilket gör det lättare att hänga med.

Tolken lägger sig inte i det som händer på scen och tar inte mer plats än nödvändigt. Ändå är det tyvärr en del scenfolk som vägrar dela scen med en tolk. 😳

Ofta är de kanske rädda att tolken skulle stjäla uppmärksamheten ifrån dem – och vissa har kanske svårt att koncentrera sig och ser tolken som ett störande moment. Men oavsett anledning så blir tillgängligheten lidande på grund av dem. Vissa kan dessutom ibland vara otrevliga, och hälsar till exempel inte ens på tolken när denne försöker presentera sig innan de går upp på scen.

De flesta personer har inga problem alls med att ha en tolk med på scen. De kan jobba på som vanligt ändå. Vissa drar till och med in tolken i det som händer och använder tolken i sin föreställning eller föreläsning. Vad tolken och den döva tycker om det är högst individuellt. Vissa gillar det, andra inte, men en viktig princip är att tolken är där för att tolka – inte för att vara med i det som händer på scen. ☺️

När tolken kommer till platsen, i god tid till sitt uppdrag för att stämma av allting, blir denne tyvärr ofta ombedd att stå nedanför scenen, eller i gången bland publiken, vilket kan göra det svårt för de döva att se tolken. Ibland blir tolken till och med tillsagd att stå eller sitta mitt i publiken istället, alltså bredvid de döva. Då får de döva växla mellan att titta på nära håll för att se tolken bredvid sig, och sedan bort mot scenen för att se vad som händer där. På så sätt missar man mycket. Jämför det med att se en utländsk film där du får se undertexten på en annan skärm, någon helt annan stans. 😯

En annan fördel med att tolken kan stå vid sidan på scenen är att andra i publiken kan få upp ögonen för att inte alla människor hör. Det ökar också förståelsen för döva i samhället. ☺️

Jag tänker såhär. Om samhället faktiskt erbjuder tillgänglighet, betalar för och sätter in en tolk för att underlätta för döva att ta del av kommunikationen, så blir det dumt när personen på scenen istället tar bort tillgängligheten. Tolken får inte arbeta på bra villkor, och de döva går miste om vad som sägs. Döva personer köper ju biljetter precis som alla andra. Då är det viktigt att de också får möjlighet att ta till sig det som sägs.

Det kan handla om kända personer som man tidigare tyckt var roliga, smarta och bra när man sett dem på tv – sedan visar det sig att de inte alls förstår vikten av tillgänglighet och då blir man besviken. 😔

Sedan finns det så klart många andra scenfolk som är hur bra som helst på att samarbeta med tolken och som verkligen förstår vikten av tillgänglighet i samhället! ☺️❤️

Låt oss hjälpas åt att visa varför det är viktigt att döva får möjlighet att ta del av all information. Tack för att ni läser mitt inlägg. Ju fler som är medvetna om problemet, desto lättare blir det att förändra. ☺️

#syntolkning På bilden ser man hur Vega står på kanten av en stor scen och teckenspråkstolkar en person vid en rosa pulpet på mitten av scenen. En person ur publiken har gått fram till scenen, tagit upp kameran och tar ett foto.

Igår åt jag bläckfisk. Det var jättegott! ☺️
Uppe till vänster på bilden ser ni min tallrik. Men vad heter den typen av bläckfisk då? 🤔

På svenska saknas det bra namn för olika typer av bläckfisk. Vi får istället säga åttaarmad bläckfisk och tioarmad bläckfisk men de namnen är ändå lite dumma, för det finns några arter inom gruppen tioarmade bläckfiskar som trots sitt namn bara har åtta armar. 🤦‍♀️

Sådant man saknar kunskap om kan kännas lite obehagligt ibland. Här kommer en dikt om detta. Jag blir jätteglad om det finns någon som kan svara på mina funderingar i dikten. Kommentera gärna!

Jag fick mig en så väldigt rolig idé,
att skriva ett inlägg, om en bidé!
I diktform det blir, kan jag lova er alla.
Så läs endast denna om du kan palla.
Här kommer min dikt, så var nu beredd.
Den handlar om bidéer och om att vara rädd.

Övning ger färdighet, sakta men säkert.

Har ni tänkt på hur dörrar öppnas? Utåt eller inåt? Det finns en massa diskussioner om hur dörrar borde öppnas och varför. Det tycker jag är spännande! 😁

I vissa länder säger de till exempel att det anses oartigt att öppna dörren utåt, mot sin gäst, så att personen måste backa innan den kan komma in, och därför öppnas dörren inåt istället, så att gästen känner sig välkommen.

Att läsa om och lyssna på dörr-diskussioner tycker jag är kul! Och om det ser olika ut i världen så hör det nog ihop med ländernas kultur, tänker jag. 🤔

I Sverige menar vissa att dörren ska öppnas utåt för att den då släpper in mindre vind och kyla, eftersom dörren då är på utsidan av tröskeln och karmen. Ju mer det blåser mot en dörr som öppnas utåt, desto tätare blir den, säger de. Vissa menar att det är bra med dörrar som öppnas utåt för att det inte ska droppa in regn och smuts i hallen när man öppnar dörren. 🍂

Några säger att dörren borde öppnas utåt, mest eftersom man har mer plats till att möblera och klä på/av sig i hallen då. 🧥 👞

Om man bor precis vid en gata med gång- eller cykeltrafikanter, (där det även kommer personer på hjul av alla dess slag; rullatorer, inlines, segways, sparkcyklar med och utan el, hoverboards, monowheels, enhjulingar, elskotrar, rullstolar osv) så kan det vara farligt att öppna dörren utåt, eftersom någon förbipasserande då kan krocka med dörren. 👩‍🦽🚴🚶🧑‍🦼🚴‍♀️

Är man dessutom synskadad kan det komma som en väldigt otrevlig överraskning att det plötsligt slår upp en dörr i ansiktet på en. 👩‍🦯🧑‍🦯

Även lägenhetsdörrar som öppnas utåt när de leder ut i ett trapphus kan det vara farligt, eftersom det kan vara trångt med plats för andra som passerar. Därför tycker en del att det då skulle vara bättre med dörrar som öppnas inåt.

En del säger att det är bäst att dörren öppnas utåt, så att man lättare kommer ut om det börjar brinna, medan andra menar att dörrarna istället borde öppnas inåt, eftersom de annars kan vara i vägen för alla från andra rum/lägenheter som också vill springa ut. 🏃‍♀️ 🏃‍♂️ 🔥

Vissa hävdar att det är bättre om dörren öppnas inåt, så att räddningstjänsten lättare kan komma in och hjälpa en – eller så att polisen lättare kan slå in dörren vid till exempel en razzia. Andra säger att det för polis och räddningstjänst inte spelar någon roll vilket håll dörren öppnas på, eftersom de ändå har så pass bra metoder för att slå in dörrar. 👮‍♀️ 👮‍♂️ 👩‍🚒 👨‍🚒

Vissa tycker att dörrar ska öppnas utåt, så att det är lättare för personer som använder rullstol att ta sig in, medan andra menar att det är enklare för personer i rullstol att ta sig in om dörren öppnas inåt. Några säger att det inte spelar någon roll vilket håll dörren öppnas, så länge det finns ett extra handtag på dörren, anpassat för personer i rullstol.👩‍🦽🧑‍🦽🧑‍🦼👨‍🦼

Dörrar är bra, men lite farliga – oavsett om de går inåt eller utåt. Många vet hur det känns att ha råkat stoppa in fingrar i någon sida av dörren när någon annan sedan stängt den. Det är lätt att råka skada sig eller någon annan i en dörr, helt enkelt. 🤕

Dörrar med automatisk öppning (sådan med en stor, grå, fyrkantig knapp man trycker på, på väggen) kan bli riktigt farliga om de öppnas snabbt inåt. Är man inte beredd kan man få dörren på sig. Är det dessutom i ett trapphus med en trappa ner till källaren precis bredvid dörren ut, så kan man med otur bli nerputtad där av dörren. 😣

Kring säkerhet finns säkert lagar och regler om olika sorters dörrar. Lägenhetsdörrar, trapphusdörrar, villadörrar, entrédörrar till affärer och hotel etc.

Sedan finns det ju snurrdörrar (karuselldörrar) som man kan fastna i och svängdörrar som kan slå upp i ansiktet på en. Och så finns det skjutdörrar, både automatiska och manuella där man kan klämma sig om man har otur. 😖

Själv stukade jag en gång fingret i sådana där ”saloon doors”, som de har i vilda västern-filmer. Jag var dock inte med i någon vilda västern-film när det hände. Jag stod i toalettkön på John Bull Pub i Lund när fingret fastnade mellan dörrarna samtidigt som de slogs igen. Aj aj! Jag fick svårt att använda teckenspråk en tid efter det. 🤷‍♀️

Jag kan tänka mig att det finns många olika aspekter att tänka på när man sätter upp dörrar. Man måste till exempel tänka både på säkerhet och tillgänglighet.

Gillar ni dörrar? Har ni varit med om dörr-olyckor? Kan ni mycket om dörrarnas lagar och regler? Vad har ni för dörråsikter? 😊

Amerikanska toaletter ser inte ut som våra. Istället för lite vatten längst ner så är oftast hela toalettskålen fylld med vatten. Har mannen då lite längre snopp eller pung så hänger de ner i kiss- och bajsvattnet.

Istället för att designa om toaletterna i USA, så kommer folk på olika andra lösningar. Här ser ni en liten platta man sätter på kanten för att lägga ”paketet” på.

Engelska:
“The Manshield allows the man to place his testicles out of harms way while making bowl movement. It allows a man to completely relax and not have to worry about having to hold his testicles out of dirty toilet water.”