ATT VÄLJA BEGREPP

David och Vega

Heter det handikappad, funktionsvarierad eller person med funktionsnedsättning? Säger man fel om man säger ”person med funktionsvariation”? Ska det vara ”variation” eller ”variationer”?

Säger man hörselskadad eller person med hörselnedsättning? Ska man säga språkstörd eller person med språkstörning?

Heter det kognitivt funktionsvarierad eller har det bytt till något annat? Får man säga rullstolsbunden eller är det endast rullstolsburen som gäller? Vissa gillar ordet ”hjulbent” mer, men får man använda det som ett generellt begrepp?

Många vågar inte använda ordet ”döv” utan refererar till ”person som inte hör”, eftersom man är osäker på vad som är ok och inte.

Det är en riktig djungel bland termer och de förändras hela tiden, så det är svårt för de flesta att hänga med.

En negativ effekt det för med sig är att man kan bli så rädd för att använda fel uttryck och på så sätt råka stöta sig med någon, att man istället inte vågar prata om det – och det är det sämsta som kan hända.

För att kunna förbättra tillgängligheten i samhället behövs kunskap, och den får man genom att man vågar prata, diskutera och informera. Genom tabu föds bara okunskap och oförståelse.

Om en person med funktionsnedsättning ber om att få bli kallad ”person med funktionsvariation” så tycker jag att man kan möta den personen och då inte använda ”funktionsnedsatt” när man talar om/till den personen. Och om en person vill bli kallad för ”handikappad”, så tycker jag att man kan säga just det.

Men när man pratar generellt om flera personer i grupp så blir det svårt, eftersom olika personer föredrar olika begrepp. Det har blivit omöjligt att säga rätt och omöjligt att inte uppröra.

Jag tycker inte att man ska fastna för mycket vid begrepp. Det viktiga är att man pratar om det och att man menar väl.

Slutar man prata om funktionsnedsättningar av rädsla för att det blir fel, så blir det svårt att förbättra tillgängligheten för alla, oavsett vad man kallar sig.

På bilden sitter jag förresten tillsammans med David, som är handikappad.

UPPDATERING:

Den 14 november skrev jag ett inlägg om att välja rätt ord när man ska diskutera begreppen kring personer som har… ja, vad man nu ska kalla det. Funktionsnedsättning eller något annat?

Tack för allt engagemang! ❤️
Jag har följt diskussionerna bland kommentarerna och jag tror som många av er: Problemet är att vissa anser att orden efter ett tag blir fula och negativt laddade, och därför vill man hela tiden byta till nya ord.

Om man som jag, inte anser att det är fult att ha en funktionsnedsättning eller ett handikapp, kan orden då vara fula och negativt laddade?

Det är en jättefin tanke att man aldrig ska behöva nämna vilken funktionsnedsättning en person har, utan att bara kalla personen vid namn – men det kan istället göra allting väldigt förvirrat och svårt. En person ska så klart inte konstant behöva referera till sin funktion, men om det blir ett känsligt ämne blir det svårare att lyckas med tillgängligheten.

Vi vill ju gärna att alla ska kunna delta, men det kan vara svårt att genom bara ett personnamn veta om det behövs en ramp eller anpassat ljud/ljus eller braille-skrift, t-slinga, läsplatta, att hålla lokalen parfymfri eller något annat. Om någon har ledarhund kan det vara bra att varna den med allergi innan, tex. Om det bara finns ramp och inte trappa in till lokalen kanske en person med dålig balans inte kan komma in.

Eftersom det oftast är jättesvårt eller till och med omöjligt att alltid anpassa allting efter alla överallt behöver man kunna prata om vad som behövs. Man behöver kunna förklara saker. Om man aldrig får prata om hur olika människor fungerar blir det svårt att lära sig om det och att förstå varandra. Förståelse är ju så otroligt viktigt. Det är ju bättre att man använder ett ord som inte faller alla i smaken än att man av rädsla undviker personen helt och hållet.

Om det kan hjälpa en person att känna sig mer bekväm genom att bli beskriven som att ”ha en funktionsvariation” så ser jag inga problem i att använda det. Men det krävs ändå ytterligare förklaring till vad personen behöver i vissa situationer.

Om man förklarar att en person har en funktionsnedsättning betyder det inte att personen BARA är en funktionsnedsättning. Den är ju bara en del av personen – och så är det för alla.

Vi är alla varierade i våra funktioner och sjukt många människor i världen har ju nedsatta funktioner av något slag. Mina funktioner varierar från andras: jag är vänsterhänt, jag ser dåligt i mörker, jag har sjukt bra bollsinne, jag blir ledsen när jag har lågt blodsocker och jag har sjukt bra humor 😅

Ibland hjälper jag David när han ska äta och han ropar ”stanna!” när jag håller på att trampa i en vattenpöl i mörker. ❤️

Vi är alla olika, men lika mycket värda.

Mat

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *